Contentor Blogg

Viktiga skrivregler för bra och korrekta texter

Viktiga skrivregler för bra och korrekta texter

Vad utmärker en bra text? Självklart behöver du försäkra dig om att ämnet är relevant samtidigt som du skapar innehåll med hög kvalite som samtidigt är SEO-anpassat. Dock denna gång vill vi fokusera på en annan aspekt, svenska skrivregler.
Nedan har vi samlat några olika skrivregler som ger svar på de vanligaste frågorna, som människor söker på Google, för att skriva en genomarbetad text och som anses innehålla bra språkbruk. Detta är applicerbart både på WebContent, artiklar och vid bloggning.

Undvik ordet ‘man’

Detta är bland de vanligaste felen som ovana skribenter gör. Att använd ordet ‘man’ i skriven text anses inte särskilt snyggt då detta ord oftast används i talspråk. Det går nästan alltid att byta ut ordet ‘man’ mot ‘du’ eller ändra meningsbyggnaden. Detta ska göras i så stor utsträckning som det går. Subjektet ska alltid vara synligt och texten ”aktiv” för att vara enkel att förstå. Till exempel ”Jag slår dig” – jag är subjektet och handlingen framgår tydligt.

Att skriva siffror rätt

Det finns olika sätt att skriva siffror. I svenskan, till skillnad från exempelvis det amerikanska bruket, är det vanligt att skriva siffror med ett mellanslag för varje tre siffror. Det vill säga tusen skrivs ’1 000′, och en miljon skrivs ’1 000 000′. Delar av siffror, decimaler, skrivs genom ett kommatecken. Valutor skrivs efter siffran. Exempelvis: en krona och femtio öre skrivs som 1,50 kr.

I amerikanska systemet används kommatecken som tusentalsavskiljare och punkt som decimalavskiljare. Valutor brukar skrivas framför siffran. Exempelvis: en miljon dollar på amerikanskt sätt skrivs om ‘$1,000,000′. Men detta sätt används sällan i Sverige.

När skrivs nummer med bokstäver och när skrivs de med siffror?

Tumregeln är att upp till tolv skrivs talet med bokstäver, över tolv skrivs talet med siffror. Det vill säga att tio skrivs som just ‘tio’, men tjugo skrivs som ’20′.

Det finns även de som föredrar att skriva siffror upp till och med tjugo med bokstäver. På samma sätt kan hundra och tusen skrivas med bokstäver beroende på sammanhanget. Anledningen är att siffror liksom förkortningar bromsar läsningen.
Procent skrivs alltid ”procent”. %-tecknet är förbehållet Statistiska Centralbyrån och används aldrig i löpande text.

Kr, kronor eller SEK?

Att skriva svenska kronor kan göras på fyra olika sätt:

  • kr
  • kronor
  • SEK
  • ,-

Det sistnämnda är från ett gammalt bruk, där hela kronor, det vill säga valörer som slutade på ‘,00′ betecknades med ‘,-’ istället.

Många anser att bruket av det internationella SEK/NOK/DKK etc. ger en ”Tax Free” känsla vid shopping på nätet.

Särstavning och särskrivning

Svenskan är ett speciellt språk, där det är möjligt att sätta ihop olika ord till nya på ett relativt unikt sätt. Detta är ovanligt i många andra språk, och skapar därför ibland svårigheter. Ord som är särskrivna på till exempel engelska eller tyska, är ofta ihopskrivna på svenska.

Är du osäker på om ett ord ska vara ihopskrivet eller inte finns det ett enkelt test: är du osäker, så ska det vara ihopskrivet. Det är skillnad på ”felmeddelande” och ”fel meddelande”

Förkortningar

Att använda förkortningar är helt ok, men de ska ha en punkt efter varje förkortat ord. ‘Till exempel’ förkortas ‘T.ex.’, och inte ‘tex.’ eller ‘tex’. Dock rekommenderar vi att alltid skriva ut förkortningar, då det ger en tydligare och enklare läsupplevelse samtidigt som det minskar risken att läsaren blir osäker på vad förkortningen betyder, vilket kan hända vid mer sällsynta förkortningar.

Luft i texten

En bra text kännetecknas av att den är luftig och lätt att överblicka. Text är inte bara ord och meningar, utan även stycken och sidor. Därför uppmuntrar vi till att ha många radbrytningar och paragrafer, så att en text inte blir en massiv ordyta, utan att det finns mycket luft i den. Det är även bra med flera underrubriker – det ger läsaren en enklare överblick över vad texten handlar om, och skapar möjlighet att snabbare förklara ett orsakssammanhang.

Texter med rytm

En text som är lätt och rolig att läsa präglas ofta av en sak: den har en ‘rytm’. Rytmen kommer från att texten har olika långa meningar och stycken. En bra text varierar längre meningar med korta. På detta sätt skapas en mer naturlig läsupplevelse och läsaren har lättare för att fortsätta läsa och hålla kvar intresset. En text med endast långa meningar tröttar snabbt ut läsaren. En text med bara korta meningar är dock ofta svårbegriplig och upplevs osammanhängande. Nyckeln är i variationen.

Utöver detta rekommenderar vi också att använda bindestreck ‘-’ ibland i texter – även om det inte är svensk standard så är det ett bra substitut till en punkt eller ett kommatecken. Det skapar både luft och rytm i texten om det används i lagom doser.

En generell regel är att meningar som är över femton ord långa är svåra att snabbt och enkelt ta till sig (den här meningen är 21 ord lång).

De, dem eller dom

I fråga om de, dem och dom är inte valet självklart utom i att ”dom” inte används i text. ”Dom” är uttalet i talspråk men i skrift är skillnaden mellan ”de” och ”dem” en fråga om subjekt och objekt, alltså mellan den som agerar (subjektet) och den som blir utsatt för handlingen (objektet). Till exempel: ”de kom” och ”hon sjöng för dem”.

Ett nutida oskick är att osäkerheten på subjekts- och objektsformen har lett till att många genomgående använder ”dem”. För ett tränat öra/öga är det lika illa som att svära i kyrkan och blottar obevekligt skribentens osäkerhet.

Ordet ‘hen’

Att använda ordet hen anses nuförtiden som helt ok, det ska dock bara användas i sin rätta betydelse: när det gäller att hänvisa till en person där kön ej är angivet. Plural av hen är ‘hens’, och inte ‘hennes’.
Fall då det tidigare skrevs ‘han/hon’ eller där ordet ‘han’ eller ‘hon’ undviks då helt.

I informativa artiklar som vi ofta arbetar med på Contentor, förekommer dock personliga pronomen sällan, det vill säga både ‘han’, ‘hon’ och ‘hen’ används nästan aldrig i de artiklar vi skriver.

Skillnaden på danska, norska och svenska

Danska, norska och svenska har alla ett gemensamt förflutet. Dock är norskan och danskan mer lika varandra i skrift än de är lika svenskan, då skriftspråket kom till under en tid när Norge var danskt. I talspråket är dock norska och svenska lika varandra, då talspråket utvecklade sig tidigare, när Norge var svenskt.

Något som finns kvar i norskan och danskan, men som vi har ändrat i svenskan, är ‘aa’, dubbel a. Detta har i svenskan blivit till ett ”aa”, vilket senare blev ”å”. ‘aa’ och ‘å’ uttalas dock fortfarande likadant.

Tips för bra texter online

Vill du läsa mer om vad som är viktigt när du skriver texter som ska finnas på webben, vare sig en egen blogg, hemsidor eller nyhetsartiklar, så kolla på vår blogg. Den är fylld med tips, så som Viktiga ord och termer inom SEO och Googles Panda och texter på webben.

Har du en fråga eller vill diskutera hur Contentor kan hjälpa till med ditt projekt? Hör av dig! Vi finns här för dig.