Möt Johan Arenbo som arbetar som översättare, skribent och korrekturläsare till oss på Contentor. För Contentor översätter Johan huvudsakligen från tyska, engelska och danska till sitt modersmål, svenska. Vi lät honom förklara vad en lokaliserad text är, vad som utmärker en bra översatt text och vad du ska tänka på när du formulerar en säljande text. I slutet hittar du Johans tips sammanfattade. Häng på!
Alla som någon gång läst en text inom ett ämne man har liten eller ingen kunskap alls, vet att branschspecifika ord och uttryck kan vara kluriga. Allmänbildning kan komma väl till pass i sådana lägen men trots en sådan är det omöjligt att ha koll på alla specialord och uttryck, något Johan vittnar om.
”Det finns specialuttryck inom alla ämnen. Entusiaster som fascineras av mobiltelefoner, modelljärnvägar, groddjur, hårdrock, aktieanalyser, bakning, vedhuggning eller kaninskötsel har alla en egen jargong.”
Hur gör man då, om ens uppgift är att översätta en text, och dessutom att göra det bra?
”Man kan inte fuska sig igenom en översättning. Det är ett hårt jobb och man måste engagera sig!”
Att ha koll på specialuttrycken är det svåraste, menar Johan.
”Det är viktigt att få rätt på specialorden för att vinna förtroendet hos läsarna.”
Han berättar också om en annan utmaning som ryms i begreppet ”lokalisering” som vi på Contentor brukar använda. Johan förklarar:
”Att känna igen specialorden på tyska eller engelska och hitta rätt motsvarighet på svenska kan vara en stor utmaning. I synnerhet om man själv inte är expert på grodyngel, turkisk konfekt eller förstärkarkretskort.”
Hur löser han det då?
”Man måste googla mycket och gärna ha goda vänner med olika doktorsutbildningar, som är beredda på att svara på tokiga frågor dag som natt.”
När Johan gör en översättning ser han till att sätta sig in i ämnet först. Att förstå vad texten man ska översätta innehåller är första steget mot att översätta den på ett bra sätt.
”Jag kan inte översätta en text om bilmotorer om jag inte åtminstone har grundläggande, eller helst hyfsade, kunskaper om motorer.”
Ett område Johan numera har riktigt bra koll på är skägg och produkter för att vårda dem. Trots att han själv enligt egen utsago aldrig levt ut sin ”vikingaådra” och odlat ett helskägg vet han vilka produkter som gör skägg mjuka, glansiga och välmående.
”Jag har fått läsa på en massa om skillnaden mellan skäggoljor, skäggvax och skäggbalsam. Det är nämligen olika produkter och vitt skilda fenomen. Det hade jag aldrig anat för tre månader sedan! Om jag någonsin får för mig att odla skägg, så vet jag nu allt om vad man kan gnida in i det.”
På Contentor erbjuder vi texter som är lokaliserade. Vad menar vi med det och varför är det viktigt att en översättning är lokaliserad? Johan ger ett exempel.
”Om man översätter en politisk eller juridisk text med många specialtermer till svenska, kan det vara på sin plats att lägga in förklaringar inom parentes i stil med ”motsvarar personuppgiftslagen i Sverige”. Texten måste förstås av målgruppen som ska läsa den.”
Vi frågar Johan om han kan ge något exempel på en översättning där lokaliseringen misslyckats. Han berättar om ett tillfälle då en översättning, som han såklart inte själv bar ansvaret för, gick ganska fel.
”Jag åt på en restaurang i Grekland, som med stolthet presenterade en ”svensk meny”, där man kunde beställa ”slampig omelett” och ”asperger soppa”.
Johan vågade inte testa någon av delikatesserna.Contentors översättningar tycker vi däremot att du ska testa.
Att något är idiomatiskt betyder att det är karakteristiskt och språkligt korrekt för ett visst språk eller dialekt. Ibland läser man en text och hänger upp sig på att något inte låter riktigt rätt. ”Det heter inte så”, har du kanske också tänkt ibland. Fast vad heter det istället då? Det är översättarens jobb att hålla koll på det. Johan ger ett exempel:
”Många översätter det tyska ordet ”komisch” till ”komisk” på svenska. Men ”komisch” betyder snarare ”konstig” eller ”rolig”. Det svenska ordet ”komisk” används däremot mestadels i andra sammanhang. Det svenska ord som liknar källspråkets term mest behöver alltså inte vara det bästa valet.”
Texterna Contentor säljer och som våra skribenter producerar har, i nio fall av tio, som mål att sälja något. Vi har pratat om att det är viktigt att ha koll på speciella ord och uttryck när man översätter. Vad är mer viktigt att tänka på, och kanske i synnerhet när man skriver en text från ”scratch”?
”Om jag ska sälja in något, så måste jag kunna tala kundens språk. Jag måste också ha ett engagerande språk, som ligger rätt i tiden. Om jag kallar en skateboard för ”rullbräda”, så kommer inte reklamen att gå hem hos 17-åringarna, utan möjligen hos deras morföräldrar.”
Fast, som Johan också tillägger, det kan också vara en god idé att hålla sig ajour med de senaste språktrenderna.
”Kanske har ”rullbräda” blivit inne igen, på Twitter eller Instagram, den senaste månaden?”
Johan höjer dock ett varningens finger och påminner om skribentens roll.
”Som copywriter ska man skriva entusiasmerande, men man bör inte överskatta sin egen trendighet eller coolhet. Då kan det bli magplask.”
På nätet går det att köpa i princip vad som helst. En del produkter verkar mindre viktiga än andra. Det gör dem inte nödvändigtvis lättare att beskriva. Hur ska man t.ex. tänka om man ska skriva säljande om en mindre viktig produkt? Johan menar att ”fjantprodukter” måste säljas in med en portion humor men han varnar för att använda överdrifter.
”Överdriv inte hur förträfflig och oumbärlig produkten ifråga är. Ingen tror på allvar att man måste ha en elektronisk flugsmälla för att kunna leva ett fullgott liv. Man ska inte förolämpa mottagarens intelligens.”
Att korrekturläsa sin text, eller låta någon annan göra det, är det bästa sättet att försäkra sig om att så kallade ”darlings” verkligen blir avrättade. En korrekturläsning gör också att texten kan ifrågasättas. Finns det otydligheter i den? För många adjektiv? Rena stavfel och språkfel får också chans att åtgärdas.
När man korrekturläser en text tycker Johan att man ska behandla den med lagom mängd ”milt våld” och respekt. Han förklarar:
”Texten måste låta bra för personen som slutligen ska läsa den. Här måste man fundera på vem som skrivit originalet, hur texten ska användas och vad slutkunden förväntar sig.”
Johan uppskattar skillnaden han upplever mellan att korrekturläsa Contentors texter och t.ex. tidnings- och magasinstexter.
”Att korrekturläsa Contentor-texter är en helt annan grej än att korrekturläsa tidningstexter, som är skrivna av fåfänga skribenter som anser sig ”skapa konst” och betraktar varje bisats som helig, även om den är språkligt inkorrekt. Hos Contentor är slutkundens nöjdhet den enda viktiga variabeln.”